Först och främst vill jag be om ursäkt. Det varit för långa perioder mellan inläggen den senaste tiden. Har flera bortförklaringar, tyvärr utan varken bra stoff eller substans. Sammanfattningsvis är det lite mycket just nu.
För stunden befinner jag mig faktiskt mellan två jobb som det så fint heter, alternativt agerar jag livsnjutare, levnadskonstnär eller fritidsforskare. Men det här är faktiskt inte helt sant. Läs mer
Första gången jag gav blod blev jag hänförd. Över godhetskänslan. Att ge blod är en självförtroendekick utan dess like. Det här låter förstås egoistiskt, inte kan man väl ge blod för att höja sitt självförtroende? Jo. Jag tänker att man kan just det. Liksom man kan skänka pengar till välgörenhet för att det känns bra att göra det. Om det inte kändes bra – skulle vi då alls göra det? Läs mer
Satt och funderade en del över mitt yrke och över kunskaper vi har och förvärvar oss på olika sätt. Önskar ibland att jag hade mer tid över när alla måsten och annat är förättat, till att förkovra mig mera. Jag är en ”sån där” person som tycker det är kul att leta och läsa forskningsartiklar, som gillar att läsa kurser på högskolan när tiden räcker till för det och så vidare. Jag älskar att lära mig nya saker helt enkelt.
Men jag funderar ofta och diskuterar mycket och gärna på arbetsplatsen och i olika möten med kollegor både inom och mellan professioner om all den andra kunskapen, den som man inte hittar i några böcker, den som man lär sig genom att göra och vara med om, den som brukar kallas ”den tysta kunskapen”, Hur för vi den vidare till våra yngre, nya kollegor? Hur tar vi tillvara på våra äldre och mer erfarna kollegors erfarenheter och kunskaper? Varför har vi inte system för det på alla arbetsplatser?
Varje år i slutet av torrperioden blir vattenkvaliteten sämre på många ställen i Dhaka och diarré-sjukdomarna ökar. Framför allt är det de allra fattigaste som drabbas. De har inte möjlighet att köpa rent vatten och har nedsatt immunförsvar på grund av undernäring. Inte heller har de tillgång till sjukvård eller läkemedel när de behöver det. Läs mer
Jag har inte varit sjuksköterska särskilt länge. När jag träffade två kollegor över en öl i helgen som varit färdiga lika länge som jag slog det mig hur mycket man hinner vara med om på ett år. Eller två år. Jag vet inte om jag ska kalla det tur eller otur men på praktikplatser och arbetplatser jag varit på har det hänt helt sjuka grejer.
Det har varit precis som att hjärtstopp, ovanliga sjukdomar, situationer och absurditeter dragits likt magneter i min riktning. Läs mer
